Sitter i skolan på "Nu jävlar" i sal två tillsammans med L. Slappt. Har undankommit att arbeta på fyra lektioner nu, vilket är alla hittills. Bra E. Pinar mig igenom skoldagen, det enda jag vill är hem och väga mig. Träna och sova. Fruktansvärt trött. Legat på bänken och blundat mest hela dagen. Skönt.
Så ont i magen. Ångest som bara fan. Vet inte vad jag väger. Visst jag vägde mig i morse.. men, jag vill ha min jävla juice liknande grej mamma köpte åt mig som ligger i skåpet. Skåphelvetet som ligger utanför dörren. Flaskan med 148 kcal. Är det värt det?! Tänk allt socker som ska cirkulera i min kropp sen.. Fy. Men måste ju ta tabletterna för jag lägger mig snart ned och skriker så som igår. Känner fettet, kan knappt sitta det bara väller över ju. USCH. Ögonen bara fäller ihop snart. Snart blir det kortslutning. Helt svart. Nattsvart. "Svart är ingen färg det är så man känner sig."
Blir så gaaaaaaaalen. Orkar inte sitta tyst som ett psykfall och vänta snällt med att dunka huvudet i väggen, ramla ihop på golvet, skrika gråta, slåss och somna av utmattning tills jag kommer hem. För det är ju så.
När jag kommer hem är det alltid samma visa - slänga av sig alla ytterkläder, sätta sig ned, stirra in i kylskåpet, slita av sig kläderna och väga sig. Få utbrott. Dö lite inombords. Bada. Koppla ned. Koppla av. Koppla från. Dö lite till. Förska plugga. Kanske lyckas plugga. Lägga sig ned och stirra i taket. SOVA. Inte kunna sova. Somna sent. Vakna på natten. Vrida sig i sängen. Ha panik. Ha ångest. Vakna. Helt appropå ingenting, fan så skönt det är att skriva med det här tagentbordet, höhö. Kanske ta med sig det hem, mitt är ändå trasigt. Ojdå.. precis som kameran, dörren och kattburen. Psykbryt. Hett temperament.


Det där är typ jag. Vidrigt.



Också lite thinspo. Ofc.