Lyckan är total när jag idag står på vågen och ser en trea, 63.9. Det är stort! Förut var min hemska vikt just 63 kilo och jag gick aldrig över den, gjorde jag det med minsta lilla blev det panik och någont extremt var tvunget att göras åt det.
Jag siktar in mig på att komma ner till 60 kilo igen till skolavslutningen den tionde.
Går det såhär bra blir det nog inga problem för jag misslyckades i förrgår och gick upp på 65.7, så nog allt kan jag klara det. Jag är peppad och motiverad, att se att man kommer närmare sina mål är hur härligt som helst.
Livet går framåt. Tack vare detta och tack vare någon så funkar saker och ting bra nu. Jag är glad.
Bara för några dagar sedan ville inte jag leva. I mitt liv svänger känslorna ofta och fort och ibland vill jag bara inte.
Men idag är jag glad, stolt (är dock fortfarande tjock) och motiverad.